Verifikation och verfikationsnummer

Vi ska förklara  betydelsen av att ha ett system med verifikationsnummer när du gör din bokföring. Det är för att du ska kunna hålla en god ordning och struktur i din bokföring, samt hjälper dig att hitta lätt i din bokföring. Vanligt är också att man kallar verifikationsnummer för löpnummer. Verifikationsnumret hjälper dig att spåra händelser i din bokföring. Vi säger att du ska göra din allra första bokföring det här året. Du har köpt något till ditt företag och har ett kvitto som du ska bokföra. Du skriver in utgiften i din bokföring och beskriver vad det är du inhandlat och vilket konto, giro eller kassa du använt. Sedan ger du posten verifikationsnumret till exempel v:2012-1, du häftar också fast kvittot på ett papper som du sätter in i din pärm. På kvittot skriver du samma verifikationsnummer som på posten, v:2012-1. Där har du påbörjat din bokföring med verifikationsnummer. Naturligtvis så följer du den enkla ordningen på nummer såsom 1,2,3,4 och så vidare.

Mer om verifikation och verifikationsnummer

Enligt bokföringslagen så måste alla verifikationer ha ett verifikationsnummer. Verifikationsnumret är ett sätt att koppla samman verifikationen med den bokförda affärshändelsen. Enklast är att ha nummer som identifikationstecken, för att undvika förvirring. För att tydliggöra så är en verifikation en term inom redovisning för kvitto eller faktura, det vill säga något som anger en affärshändelse. Samma sak innebär begreppet verifikat, som också kan användas. På en verifikation anges när verifikationen upprättats, när affärshändelsen skedde, vad affärshändelsen avsedde, det vill säga en kort beskrivning. Och vem som var köpare och vem som var säljare samt vilket belopp affärshändelsen avsedde. Det ska också ange vilka dokument som ligger grund till affärshändelsen och var orginalhandlingarna finns, om den skulle finnas på ett annat ställe än verifikationerna.  Vi hoppas att det här inlägget har klargjort lite runt ämnet verifikationer och verifikationsnummer.